Deal with it!

Att besöka frisören är för mig alltid ångestladdat men inser ju att det slutligen måste ske.
När frisören sedan frågar hur jag vill ha det så skruvar jag alltid på mig lite lätt å ger ifrån mig ett nervöst litet skratt, för jag vet själv inte hur jag vill ha det, jag vill iaf inte säga något som leder till att jag måste ta på mig skulden ifall att det blir helt förfärligt så jag säger lite osäkert att jag vill ha en aning kortare men ändå behålla lite längd, näähää!? haha, jag är nog den veligaste människan när det kommer till "livsviktiga" beslut, som detta och val av chips, dipp, godis etc.
Hursom så är det nu gjort och nu väntar ett par dagar med ångest och ständigt granskande när jag utsätts för speglar. Jag vågar aldrig vara nöjd innan jag hunnit vänja mig.

Nu väntar dock en välbehövd bastukväll med några öl, gotta love it!