Ett ganska låångt inlägg

Det enda jag ser framför mig är jobb. Det är bara att finna sig i att det är så det kommer se ut framöver. Ställa in sig så att man kan härda ut. Lär ta en del extra emellan det redan schemalagda. Å ena sidan är det okej och rätt så bra med tanke på vad man kan casha ut sen men å andra sidan är det väl värt att få vara ledig. Dock så känns det som om det kvittar. Alla är ändå så upptagna med sitt så man kan lika gärna gräva ner sig i jobb en tid framöver. Pengarna är egentligen inget jag längre lägger så stort värde i men det skadar trots allt inte att ha lite extra slantar på fickan. Jag upplever just nu en allmän kris. Ser inte hur min framtid skulle kunna se ut om ett halvår och framåt. Har inget att se fram emot. Vet inte vad jag vill för jag vill just ingenting. Har bestämt att jag ska börja plugga nästa höst bara för att jag är så trött på ovissheten. Jag är less på att jobba-resa-jobba grejen. Jag vet dock inte vad jag vill göra av mitt liv, allt och inget lockar om vartannat.


Nu har jag totalt sumpat veckans veckoslant men jag förlåter mig själv med anledningen av att det faktiskt råder höstlov, köper dyr glass och annat snarr. Resterande pengar budgeterar jag nog till tandläkare och en eventuell vinterjacka om jag en sådan finna kan. Uteliv kan glömma att få ta någon större del av kakan. Då slipper man hänga bland vidriga hipsters å annat vider patrask. Klarar för övrigt inte fler baksmällor som varar i minst två dygn. Det blir något glas vin hemma då och då, det är allt jag begär och bevisligen klarar av för tillfället.


Har funderat på att skaffa sådant där träningskort, men ser ut som  om det kan bli svårt att få ett studentpris, krävs tydligen ett flertal olika intyg. Ett gammalt hederligt studentkort duger nada verkar det som.. Går uppenbarligen inte att fejka som student hur som helst. Så länge SL inte fattar så kan jag känna mig rätt nöjd. Jag får väl betala priset. Fast jag inte är intresserad av att träna. Känns idiotiskt att betala för att gå till ett ställe och lyfta skrot. Borde spara pengen till en insats på en gård och genom arbetet där få min dagliga motion. Som de levde förr. Hur kommer det sig att det har blivit tyngre att leva i dag än det var förr. Inte fan har det blivit bättre iaf. Det kanske inte var bättre förr, men inte är det nå bättre nu heller.


Nu är man bara fast i den här kletiga röran och ju mer man kämpar för att ta sig upp desto längre ner sjunker man.