När man inte kan köpa kärlek, köper man saker.

Jag sökte tillfällig lycka i form av shopping i tisdags. Det bara blidde så. Jag hade inte alls planerat att det skulle bli en sådan väldans massa inköp. Jag hittade dessutom en ryggsäck, något som jag faktiskt var ute efter. Och jag lovordar just nu denna ryggsäck eller kanske inte bara just denna men ryggsäcken i allmänt. Det är underbart med ryggsäck, allt man bär med sig känns knappt av alls. Det blir en bättre belastning på kroppen så att man slipper ha ont i axeln efter att ha släpat runt på en överbelastad axelremssväska. Varför utsätter man sig själ för sådan skit. På senare tid har jag verkligen börjat tänka komfort före stil. Jag har slutat bry mig, klart att det är skönt att känna sig snygg osv. men det är sällan som det känns värt det, inte när man bara åker skytteltrafik till och från jobbet i alla fall. Dock så tycker jag om ryggsäcken, ett fynd för 149:-, den känns old school och är en helt vanlig enkel adidas(bifogar bild.) Jag kan leva med att jag ser ut som en skolpojke på väg till sin första skoldag. Det är ok. Helt ok.

Köpte även en del andra saker som jag är helnöjd över, en kort parkas som jag hade i går, nu slog ju snön till så i dag tog jag varma parkasen och långkalsonger. Praktiskt och komfortabelt, istället för det snygga och hippa som jag hade i går. (I'm getting old.) Hursomhelst så kände jag faktiskt lycka och det känns fel, för att det är matriella ting som ger lycka och yada yada men det känns ändå så rätt. Jag vet att denna lycka är mycket kortvarig och bara en tillfällighet men den har ändå räckt bra länge nu. Jag vill just nu bara handla mer, byta mina slantar mot mer lycka.


Signerat Materialisten